Klassikern: Arbetarkvinnor i hem- arbets- och samhällsliv

Att läsa om är alltid en bra strategi. Men särskilt bra är det att läsa om för att få syn på samtiden med fräscha ögon. Rita Liljeström & Edmund Dahlströms klassiska Arbetarkvinnor i hem- arbets & samhällsliv, Tidens förlag (1981) tilhörde sommarens omläsningshög. Denna studie är intressant av flera skäl. Bortsett från det uppenbara, att den belyser arbetarkvinnors arbets- och livsvillkor, handlar det inte minst om ett flertal konstateranden som rör det svenska samhället i början av 1980-talet. Som att Sverige beskrivs som "ett flerkulturellt samhälle" (s. 85) och ett "servicesamhälle" (s. 163). Men bland det intressantaste är det fokus som läggs på den könsuppdelade arbetsmarknaden. Historikern Gunnar Qvist citeras när han 1980 konstaterar: "Trots framstegen på det politiska området har det växande kvinnoinslaget i arbetskraften gjort arbetsmarknaden än hårdare könsuppdelad, med koncentration till den offentliga sektorn och till ett fåtal lågavlönade yrkesområden, samt deltid som kvinnliga karakteristika. Att bryta denna utveckling blir allt svårare." (s. 41) A.O.

Lönegap och våldtäkt

När jag slår på tv:n nu på måndamorgonen möts jag av "nyheten" om ett lönegap mellan kvinnor och män i tjänstesektorn. En av förra veckans mest omdiskuterade händelser var åklagare Hillegrens uttalande om våldtäkt. Två av de jämställdhetspolitiska målen är på agendan: "Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.""Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. " Media bevakar och lyfter fram bristerna, bereder utrymme för viktiga diskussioner. Men var finns bevakningen som försöker ta ett helhetsgrepp? A.O.

Det mångskiftande begreppet stöd

Vad är stöd egentligen? Begreppet/ordet stöd är ett vardagligt ord som används för att beskriva en mängd olika insatser relaterade till politiska beslut och offentlig förvaltning. Enligt Svenska akademiens ordbok är stöd ett ord som används 2. " om ngt som har stödjande l. bärande l. förstärkande l. stabiliserande funktion", vilket fångar in funktionen på dessa insatser men inte säger så mycket om hur de är utformade eller vari de består. Googlar man ordet får man en något bättre bild av hur stöd i samhällets tjänst s.a.s. kan se ut i praktiken. Vårdguiden listar insatser som kan vara av både ekonomisk och personell karaktär: avlastning för anhöriga, ekonomiskt bidrag. Stockholm stad listar telefonnummer till stöd och krisjourer dit medborgarna kan vända sig vid behov. EU-upplysningen informerar om vilka ekonomiska bidrag - stöd - som finns att söka. Skolverket upplyser om att skolan har skyldighet att ge särskilt stöd till barn och unga som behöver det: inidividanpassat sådant. Energimyndigheten informerar om att det finns särskilt stöd för solceller att söka. Det finns stöd i och genom lagar, stöd som uppstår genom att en grupp backar upp någon, stöd i form av utbildning, forskning, ny kunskap, opinionen. Och så vidare, och så vidare: Ekonomiska resurser, särskilda insatser, kompetens, personal, röster. Formen i sig är inte det primära, utan funktionen. A.O.

Internationell deklaration om jämställdhet i akademin

Jämibloggen publicerar den deklaration som togs av konferensen 6th European Conference on Gender Equality in Higher Education, Stockholm:

CONFERENCE DECLARATION8 August 2009, StockholmDECLARATION ON WOMEN IN HIGHER EDUCATION LEADERSHIP

PreambleThis Declaration was passed by the concluding Plenary Session of the 6th European Conference on Gender Equality in Higher Education, Stockholm, represented by delegates from 35 countries.
This declaration is addressed to the European Commission, national governments, heads of higher education institutions, educational and research establishments, and organisations and individuals who are responsible for ensuring equity in higher education. The Declaration complements existing charters and regulations regarding gender equity. The Declaration calls for action to improve gender equity in academic, administrative and executive leadership in higher education at all levels.
We acknowledge that significant progress has been made to promote gender equity in higher education in relation to student access. However, we are concerned that the low representation of women at all levels of higher education leadership and the cultures in our higher education institutions continue to contribute towards perpetuating old patterns of gender discrimination.
We believe that a focus on improving gender equity in higher education is one strategy, amongst others, to change prevailing institutional cultures into ones that are more inclusive and embracing of diversity.
Acknowledging that:
Issues of gender cannot be viewed in isolation
The experience of women in higher education is not homogenous
Higher education is both an agent and object of change
There are many women qualified to take on leadership roles
Improving gender equity across higher education leadership will both provide positive role models and bring additional perspectives and approaches to leadership, and thus impact on institutional cultures
We commit ourselves to significantly improving the representation of women in senior academic, administrative and executive leadership positions in all of our institutions.
We call on the government and other responsible organisations
- to promote equity at senior leadership levels
- to set targets (with timeframes) for the representation of women in senior positions in higher education.
- to monitor progress towards gender equity in leadership positions.
- to draw up National Plans of Action on women in leadership in higher education which would support institutional and sector-wide initiatives towards the attainment of the targets set for the representation of women in senior positions.
- We call on all higher education institutions to take action:
Commit to identifying institutional barriers to equity of participation and success in leadership and find innovative ways of addressing these impediments
Initiate annual monitoring and reporting to university Councils on gender equity across senior positions
Undertake an examination of university employment policies and their implementation, particularly as they impact on senior leadership positions
Promote and monitor fair and effective representation of women on senior committees and external bodies to which the university nominates members or representatives
Facilitate women’s participation in leadership development initiatives.
Promote a holistic, integrated and sustained approach to gender equity



This Declaration is based on the declaration drawn up and approved at the conference on institutional cultures and higher education leadership: Where are the Women?, Cape Town, South Africa, 28 March 2008.


Stockholm
8 August 2009
(Upplagd av A.O.)

Vart tog och:en vägen?

Varför är det så svårt att tänka jämställdhet OCH eller xx OCH jämställdhet: jämställdhet OCH arbetsmarknadspolitik, jämställdhet OCH verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring OCH jämställdhet, välfärdsbygge OCH jämställdhet, jämställdhet OCH skola, tillgänglighet OCH jämställdhet ...
Arbetsmarknadens utseende, regler, politik påverkar ju självklart jämställdheten, liksom arbetet med jämställdhet påverkar arbetsmarknaden. Liksom verksamhetsutveckling alltid berör jämställdheten, liksom tillgänglighet OCH kvalitet OCH ...
Vi måste få in fler OCH i vårt tänk, tal och praktik.
A.O.

Erfarenhetsutbyte kring jämställdhet i arbetslivet

Pilotprojektet sommarskolan Jämställdhet i arbetslivet samlade 35 deltagare på Tylebäcks kursgård 10-13 augusti. Skolan som fått finansiellt stöd av Jämi, Vinnova och Högskolan i Halmstad syftade till att utveckla former för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring mellan olika aktörer och generationer på jämställdhetsfältet. Bland deltagarna fanns främst representanter från tre sfärer: forskning, byråkrati, konsultmarknaden, men även den idéella sektorn.
Under fyra intensiva dagar diskuterades aktuella trender och signaler inom arbetslivet, aktuella frågeställningar och förväntningar, metoder och verktyg, jämställdhetsintegrering som strategi, särskilda åtgärder, jämställdhet och mångfald, EU/Sverige, interaktiva metoder i förändringsarbete, genusmedvetna organisationer, jämställdhetsarbete på genusvetenskaplig grund, relationen mellan lag och verksamhetsutveckling, politiker som möjliggörare och mycket mer.
Samtalet var levande och visade inte minst på behovet av att hålla diskussionerna i gång i blandade grupper. Det är i samtal där man är tvungen att reflektera och bryta sin egen bild mot en annan bild eller erfarenhet som det rör på sig. Erfarenhetsutbyte bidrar till kunskapsutveckling.
Dokumentation och utvärdering av pilotprojektet är på gång. Men gruppens avslutande gemensamma reflektion uttryckte förhoppning om fortsatt och utvecklad sommarskola, och gav också många goda förslag på hur detta ska ske. A.O.

Varför bry sig om ojämställd akademi?

En vecka efter att den internationella konferensen om jämställdhet i akademin avslutades försöker jag summera de tankar som föreläsningar, papers, workshops och samtal med deltagare väckte.
En av de viktigaste berör det faktum att ojämställdheten i akademin inte är ett enskilt problem, endast aktuellt för de som arbetar på universiteten eller de som studerar. Tvärtom så är det ett av Sverige som kunskapsnations mest akuta problem. För vad betyder det för ett kunskapsbaserat samhälle att jämställdhet inte är något självklart inom högre utbildning och forskning. Hur påverkar det den kunskap som produceras? Hur påverkar det vårt samhälles utveckling? Hur påverkar det oss som medborgare? Att ständigt ställa frågan vilken funktion högre utbildning och forskning har i vårt samhälle är ett demokratiskt ansvar. Jämställdhet är inte ett problem som ska lösas utan en aldrig avslutad utmaning som för både oss, högre utbildning och och samhället i stort framåt. Det är en process vi måste hålla igång, ständigt. Och det är en process som leder till ny kunskap - allt det universitet och högre utbildning idealt handlar om. A.O.

Vems drömmar uppfylls på våra framtida universitet?

Professor Fatma Gök, Bogazivi University, Istanbul, Turkiet (på bilden t.h.), betonade att det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv på de komplicerade frågorna i sin föreläsning: "Women in Higher Education: Whose Dreams are Fulfilled". Även hon tog avstamp i den egna erfarenheten och berättade sin resa från byn i Turkiet till universitetsstudier i New York, USA. Vems drömmar är det som uppfylls på universiteten, undrade Fatma Gök, och betonade att de kvinnor som inte fick möjlighet att lära sig läsa eller skriva som barn (som hennes mor), kan drömma högre studier för sina döttrar - men inte för sig själva. Hur påverkar det deras liv? Hur påverkar det samhället?

Dr Solveig Bergman, föreståndare för NIKK, Norge, berörde problematiken -men från ett annat håll i sin föreläsning: "Elites, excellence and equal opportunities: Gender and power in Academia". Hur kan feminister agera i denna värld där excellence och elitism är grundläggande värden?

Professor Louise Morley, Centre for Higher education and equity research (CHEER), University of Sussex, UK (på bilden t.h.), knöt ihop konferensen med sin föreläsning: "Imagining the university of the future". Honm betonade det betydeslefulla i att ständigt ifrågasatt vad det har för betydelse för våra samhällen och demokratin att högre utbildning har en historia totalt präglad av ojämlikhet, elitism och uteslutning. Trots detta finns det en utpräglad nostaligi, en sorg över att något väsentligt gått förlorat i dagens högre utbildning. Vad beror detta på? Hur kan vi föreställa oss ett annat, mer jämlikt, blandat, demokratiskt universitet? Och hur kan vi arbeta mot dessa mål? A.O.

Jämipanel: Mainstreaming Gender Knowledge for Gender Equality in Higher Education

Jämi hade bjudit in representanter från Delegationen för jämställdhet i högskolan samt Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet till en panel på konferensen på Stockholms universitet 5-8 augusti. Panelen ingick i streamen "Challenges for the future" och sessionen samlade ett 20-tal deltagare från olika länder.

På bilden ovan syns Malin Wreder, utredningssekreterare i delegationen och Pontus Ringborg, huvudsekreterare i delegationen tillsammans med Lars Jalmert, värd för konferensen. Till höger Elisabeth Samuelsson, koordinator Forum, samt Renée Frangeur, lektor vid Forum. I panelen från Jämi och Nationella sekretariatet för genusforskning deltog Annika Olsson och Camilla Norrbin. A.O.

Feministiska interventioner och män i akademin

Professor Maud Eduards, statsveten-skapliga institutionen vid Stockholms universitet var konferensens första keynote speaker. Hon inledde med att tala utifrån rubriken

"Feminist Interventions, Gender Equality and Academic Resistance - A Swedish Political History", och återgav förändringarna inom akademin från 1975 och framåt med nedslag i symboliskt viktiga skeenden, som Forumbildningarna och Thamreformen. Föreläsningen betonade relationen mellan det akademiska och det politiska fältet, och det problematiska med akademins autonomiideal: "the academy is the perfect place for power laundry", där makt omvandlas till kunskap, menade Eduards.

Professor Jeff Hearn, Tema genus Linköpings universitet, University of Huddersfield UK och Hanken School of Economics, Finland, inledde konferensens andra dag med att tala om män i akademin: "Reflecting on men and gender relations in academia: Why bother? Who cares?" Föreläsningen tog avstamp i Hearns erfarenheter av att inleda sin högre utbildning i en miljö enbart bestående av män (1960-talets England) och arbetade sig fram genom historien till dagens situation där praktiken att nämna männen fortfarande inte slagit igenom. A.O.

Internationell konferens om jämställdhet i akademin

Den 5-8 augusti samlades omkring 250 deltagare på 6th European Conference on Gender Equality in Higher Education på Stockholms universitet för att diskutera jämställdhet i akademin. Temat för detta års konferens var Changing the Gender Order. Konferensdeltagarna hälsades välkomna av Lars Jalmert, ordförande för Stockholms universitets jämställdhetskommittée som stod som värd för arrangemanget. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, och Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket, invigningstalade. Jämi var på plats. A.O.