Jämställdhetsperspektiv saknas hos Bildt enligt ny granskning

Organisationen Kvinna till Kvinna har granskat utrikesminister Carl Bildts tal, artiklar, pressmeddelande och blogg och konstaterar att "- Sammantaget visar Kvinna till Kvinnas granskningar att Carl Bildt konsekvent underlåter att lyfta fram frågor om kvinnors rättigheter och inflytande i freds- och säkerhetssammanhang. Utrikesministern verkar ha en blind fläck när det gäller de här frågorna. Dessvärre betyder det att viktiga pusselbitar då saknas i den politiska analysen av omvärlden, säger Lena Ag, generalsekreterare Kvinna till Kvinna." http://korta.nu/4593. A.O.

Läs även andra bloggares åsikter om Carl Bildt, jämställdhetsperspektiv, Kvinna till Kvinna

Betydelsen av föräldraledighet och barnomsorg

I gårdagens Dagens Nyheter (17/10) rapporteras det: "Brittisk mamma kan glömma karriären", och "Barnomsorg nyckeln till fler kvinnor i arbete" http://korta.nu/1835.

För ett par veckor sedan kunde man i Svenska Dagbladet (2/10) läsa "Företag positiva till pappaledighet" : "Det har skett en dramatisk förändring i svenska storföretags syn på pappaledigheter under en tioårsperiod, visar ny forskning. Bara fyra procent av de största företagen är nu motståndare, var tredje är uttalat positiva. Det är precis omvända förhållanden jämfört med tidigare." http://korta.nu/c9d0.

Sverige har under en lång period varit en föregångare när det gäller utbyggnaden av barnomsorg och föräldraledighet. Det är en grundsten i vårt demokratiska välfärdssamhälle och en nyckelfaktor för att skapa ett mer jämställt och hållbart samhälle. Att attityderna nu långsamt förändras till föräldraledighet i storföretag är ytterligare ett steg framåt - ett steg som gynnar barnen, föräldrarna och samhället i stort. Sen är det dags att ta nästa steg. A.O.

Läs även andra bloggares åsikter om föräldraledighet, jämställdhet

Medborgaren inte myndigheten i centrum = jämställdhetsintegrering

Den 29 september meddelade Finansdepartementet att Mats Sjöstrand, Generaldirektör för Skatteverket, fått regeringens uppdrag att genomföra en översyn av statlig regional förvaltning. Som särskild utredare ska Sjöstrand, enligt pressmeddelandet "lämna förslag på hur den statliga förvaltningen på regional nivå kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig." http://korta.nu/ce2a

Ett par dagar senare, den 3 oktober, meddelade de rödgröna partierna på DN debatt att de "vill göra Myndighets-Sverige effektivare och slå ihop bland annat de 21 länspolismyndigheterna till en samlad polismyndighet. För att få ut mer av varje satsad skattekrona tänker vi steg för steg slå ihop myndigheter och lägga ned dem vars arbetsuppgifter kan övertas av andra."
http://korta.nu/1b64

Att det är medborgaren och inte myndigheten sdom ska stå i centrum för de statliga förvaltningarnas arbete är orsaken till att arbetet med jämställdhetsintegrering borde få en central plats i den typ av utvecklingsarbete och omorganisering som skymtar i förslagen. Synliggörandet av människorna bakom medborgarbegreppet (vi är ju många och olika) är en viktig väg till ökad jämställdhet och jämlikhet i samhället men också i arbetet med att kvalitetssäkra och utveckla myndigheters verksamheter: att få den statliga förvaltningen att bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig samtidigt som den är effektiv och ger mer för varje satsad skattekrona. Tänker hon som arbetar med jämställdhetsintegrering i staten. A.O.

Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhetsintegrering, myndighet, medborgare, kvalitetssäkring, effektiv statsförvaltning

Seminarier om hållbar samhällsutveckling med jämställdhet och hälsa i fokus

Det handlar om rättvisa!

Välkommen till en serie seminarier i Göteborg kring hållbar samhällsutveckling med hälsa och jämställdhet i fokus. Hur skapar vi ett hållbart samhälle där kvinnor och män har lika möjligheter och rättigheter? Hur utformas vår närmiljö för att främja hälsa och skapa förutsättningar för jämlikhet? Vilken betydelse har jämställdhetsintegrering för kvaliteten i offentlig verksamhet? Hur påverkar ett jämställt agerande hos samhällsfunktioner bemötandet av kvinnor och män?

Seminarierna är öppna för allmänheten men riktar sig främst till dig som jobbar med eller har intresse av jämställdhetsintegrering. Seminarierna är kostnadsfria och kräver ingen föranmälan.

Seminarierna inleddes på bokmässan den 25 september 2009 med temat: Nya perspektiv på jämställdhetsintegrering Jeanette Bäfverfeldt, Gör det Jämt, Västra Götalandsregionen och David Renemark, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Följande programpunkter följer under hösten:
13 oktober 2009
Hur bygger vi demokratiskt hållbara samhällen?
Henrik Haglund, plan- och byggchef Kungälvs kommun, Anita Larsson, arkitekt och forskare, och Marianne Olsson, Angereds Närsjukhus, pratar om hur samhällsbyggande och planering påverkar livsvillkor och hälsa hos kvinnor och män.
Moderator är Mark Isitt.
plats: Pedagogen, Göteborg, Kjell Härnqvist-salen
tid:18.30

3 november 2009
Normer i offentlig verksamhet - vad
betyder det för brukarnas hälsa?
Helena Olofsdotter Stensöta, statsvetare vid Växjö och Göteborgs universitet har på uppdrag av Jämi undersökt hur myndigheter arbetar med jämställdhetsintegrering. Gunnel Hensing, Socialmedicin GU, gör kopplingar till folkhälsoperspektiv och vad som påverkar gruppers hälsovillkor. Vilka beröringspunkter finns det mellan organisationskultur, hälsa och jämställdhet?

plats: Pedagogen, Göteborg, sal AK2 137
tid: 18.30

För mer utförligt program och information om seminarierna gå in på
http://www.jamiprogram.se/ eller www.vgregion.se/jamstalldvard.

Under våren 2010 kommer fler seminarietillfällen kring frågor om jämställdhetsintegrering, hållbart samhällsbyggande och hälsa. A.O.

Läs även andra bloggares åsikter om seminarium, jämställdhet, hållbart samhälle, hälsa

Nya perspektiv på jämställdhetsintegrering på bokmässans forskartorg

David Renemark, forskare vid Handelshögskolan Göteborgs universitet, och Jeanette Bäfverfeldt, Gör det jämt Västra Götalandsregionen, gav utifrån sina erfarenheter av forskning och konkret arbete nya perspektiv på jämställdhetsintegrering i ett seminarium på Forskartorget, Bokmässan, Göteborg. Moderator var Gunilla Ivarsson. Ett perspektiv som lyftes fram var vikten av att förankra arbetet med jämställdhetsintegrering i den specifika verksamheten och inte ta avstamp i ett mer allmänt attitydarbete. En sådan mer konkret och verksamhetsnära ingång synliggör orsakerna till och nyttan med jämställdhetsintegrering för medborgare/kunder och verksamheten.
Seminariet arrangerades av Jämi och Kunskapscentrum för jämställd vård, Västra Götalandsregionen, och är det första i en serie seminarier öppna för allmänheten som kommer att hållas under det kommande året i Göteborg. Seminarierna handlar om hållbar samhällsutveckling med jämställdhet och hälsa i fokus. Mer information om kommande seminarier finns på http://www.jamiprogram/ samt www.vgregion.se/jamstalldvard. A.O.

Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhetsintegrering, verksamhetsutveckling, forskartorget, bokmässan,

Klassikern: Arbetarkvinnor i hem- arbets- och samhällsliv

Att läsa om är alltid en bra strategi. Men särskilt bra är det att läsa om för att få syn på samtiden med fräscha ögon. Rita Liljeström & Edmund Dahlströms klassiska Arbetarkvinnor i hem- arbets & samhällsliv, Tidens förlag (1981) tilhörde sommarens omläsningshög. Denna studie är intressant av flera skäl. Bortsett från det uppenbara, att den belyser arbetarkvinnors arbets- och livsvillkor, handlar det inte minst om ett flertal konstateranden som rör det svenska samhället i början av 1980-talet. Som att Sverige beskrivs som "ett flerkulturellt samhälle" (s. 85) och ett "servicesamhälle" (s. 163). Men bland det intressantaste är det fokus som läggs på den könsuppdelade arbetsmarknaden. Historikern Gunnar Qvist citeras när han 1980 konstaterar: "Trots framstegen på det politiska området har det växande kvinnoinslaget i arbetskraften gjort arbetsmarknaden än hårdare könsuppdelad, med koncentration till den offentliga sektorn och till ett fåtal lågavlönade yrkesområden, samt deltid som kvinnliga karakteristika. Att bryta denna utveckling blir allt svårare." (s. 41) A.O.

Lönegap och våldtäkt

När jag slår på tv:n nu på måndamorgonen möts jag av "nyheten" om ett lönegap mellan kvinnor och män i tjänstesektorn. En av förra veckans mest omdiskuterade händelser var åklagare Hillegrens uttalande om våldtäkt. Två av de jämställdhetspolitiska målen är på agendan: "Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.""Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. " Media bevakar och lyfter fram bristerna, bereder utrymme för viktiga diskussioner. Men var finns bevakningen som försöker ta ett helhetsgrepp? A.O.

Det mångskiftande begreppet stöd

Vad är stöd egentligen? Begreppet/ordet stöd är ett vardagligt ord som används för att beskriva en mängd olika insatser relaterade till politiska beslut och offentlig förvaltning. Enligt Svenska akademiens ordbok är stöd ett ord som används 2. " om ngt som har stödjande l. bärande l. förstärkande l. stabiliserande funktion", vilket fångar in funktionen på dessa insatser men inte säger så mycket om hur de är utformade eller vari de består. Googlar man ordet får man en något bättre bild av hur stöd i samhällets tjänst s.a.s. kan se ut i praktiken. Vårdguiden listar insatser som kan vara av både ekonomisk och personell karaktär: avlastning för anhöriga, ekonomiskt bidrag. Stockholm stad listar telefonnummer till stöd och krisjourer dit medborgarna kan vända sig vid behov. EU-upplysningen informerar om vilka ekonomiska bidrag - stöd - som finns att söka. Skolverket upplyser om att skolan har skyldighet att ge särskilt stöd till barn och unga som behöver det: inidividanpassat sådant. Energimyndigheten informerar om att det finns särskilt stöd för solceller att söka. Det finns stöd i och genom lagar, stöd som uppstår genom att en grupp backar upp någon, stöd i form av utbildning, forskning, ny kunskap, opinionen. Och så vidare, och så vidare: Ekonomiska resurser, särskilda insatser, kompetens, personal, röster. Formen i sig är inte det primära, utan funktionen. A.O.

Internationell deklaration om jämställdhet i akademin

Jämibloggen publicerar den deklaration som togs av konferensen 6th European Conference on Gender Equality in Higher Education, Stockholm:

CONFERENCE DECLARATION8 August 2009, StockholmDECLARATION ON WOMEN IN HIGHER EDUCATION LEADERSHIP

PreambleThis Declaration was passed by the concluding Plenary Session of the 6th European Conference on Gender Equality in Higher Education, Stockholm, represented by delegates from 35 countries.
This declaration is addressed to the European Commission, national governments, heads of higher education institutions, educational and research establishments, and organisations and individuals who are responsible for ensuring equity in higher education. The Declaration complements existing charters and regulations regarding gender equity. The Declaration calls for action to improve gender equity in academic, administrative and executive leadership in higher education at all levels.
We acknowledge that significant progress has been made to promote gender equity in higher education in relation to student access. However, we are concerned that the low representation of women at all levels of higher education leadership and the cultures in our higher education institutions continue to contribute towards perpetuating old patterns of gender discrimination.
We believe that a focus on improving gender equity in higher education is one strategy, amongst others, to change prevailing institutional cultures into ones that are more inclusive and embracing of diversity.
Acknowledging that:
Issues of gender cannot be viewed in isolation
The experience of women in higher education is not homogenous
Higher education is both an agent and object of change
There are many women qualified to take on leadership roles
Improving gender equity across higher education leadership will both provide positive role models and bring additional perspectives and approaches to leadership, and thus impact on institutional cultures
We commit ourselves to significantly improving the representation of women in senior academic, administrative and executive leadership positions in all of our institutions.
We call on the government and other responsible organisations
- to promote equity at senior leadership levels
- to set targets (with timeframes) for the representation of women in senior positions in higher education.
- to monitor progress towards gender equity in leadership positions.
- to draw up National Plans of Action on women in leadership in higher education which would support institutional and sector-wide initiatives towards the attainment of the targets set for the representation of women in senior positions.
- We call on all higher education institutions to take action:
Commit to identifying institutional barriers to equity of participation and success in leadership and find innovative ways of addressing these impediments
Initiate annual monitoring and reporting to university Councils on gender equity across senior positions
Undertake an examination of university employment policies and their implementation, particularly as they impact on senior leadership positions
Promote and monitor fair and effective representation of women on senior committees and external bodies to which the university nominates members or representatives
Facilitate women’s participation in leadership development initiatives.
Promote a holistic, integrated and sustained approach to gender equity



This Declaration is based on the declaration drawn up and approved at the conference on institutional cultures and higher education leadership: Where are the Women?, Cape Town, South Africa, 28 March 2008.


Stockholm
8 August 2009
(Upplagd av A.O.)

Vart tog och:en vägen?

Varför är det så svårt att tänka jämställdhet OCH eller xx OCH jämställdhet: jämställdhet OCH arbetsmarknadspolitik, jämställdhet OCH verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring OCH jämställdhet, välfärdsbygge OCH jämställdhet, jämställdhet OCH skola, tillgänglighet OCH jämställdhet ...
Arbetsmarknadens utseende, regler, politik påverkar ju självklart jämställdheten, liksom arbetet med jämställdhet påverkar arbetsmarknaden. Liksom verksamhetsutveckling alltid berör jämställdheten, liksom tillgänglighet OCH kvalitet OCH ...
Vi måste få in fler OCH i vårt tänk, tal och praktik.
A.O.

Erfarenhetsutbyte kring jämställdhet i arbetslivet

Pilotprojektet sommarskolan Jämställdhet i arbetslivet samlade 35 deltagare på Tylebäcks kursgård 10-13 augusti. Skolan som fått finansiellt stöd av Jämi, Vinnova och Högskolan i Halmstad syftade till att utveckla former för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring mellan olika aktörer och generationer på jämställdhetsfältet. Bland deltagarna fanns främst representanter från tre sfärer: forskning, byråkrati, konsultmarknaden, men även den idéella sektorn.
Under fyra intensiva dagar diskuterades aktuella trender och signaler inom arbetslivet, aktuella frågeställningar och förväntningar, metoder och verktyg, jämställdhetsintegrering som strategi, särskilda åtgärder, jämställdhet och mångfald, EU/Sverige, interaktiva metoder i förändringsarbete, genusmedvetna organisationer, jämställdhetsarbete på genusvetenskaplig grund, relationen mellan lag och verksamhetsutveckling, politiker som möjliggörare och mycket mer.
Samtalet var levande och visade inte minst på behovet av att hålla diskussionerna i gång i blandade grupper. Det är i samtal där man är tvungen att reflektera och bryta sin egen bild mot en annan bild eller erfarenhet som det rör på sig. Erfarenhetsutbyte bidrar till kunskapsutveckling.
Dokumentation och utvärdering av pilotprojektet är på gång. Men gruppens avslutande gemensamma reflektion uttryckte förhoppning om fortsatt och utvecklad sommarskola, och gav också många goda förslag på hur detta ska ske. A.O.

Varför bry sig om ojämställd akademi?

En vecka efter att den internationella konferensen om jämställdhet i akademin avslutades försöker jag summera de tankar som föreläsningar, papers, workshops och samtal med deltagare väckte.
En av de viktigaste berör det faktum att ojämställdheten i akademin inte är ett enskilt problem, endast aktuellt för de som arbetar på universiteten eller de som studerar. Tvärtom så är det ett av Sverige som kunskapsnations mest akuta problem. För vad betyder det för ett kunskapsbaserat samhälle att jämställdhet inte är något självklart inom högre utbildning och forskning. Hur påverkar det den kunskap som produceras? Hur påverkar det vårt samhälles utveckling? Hur påverkar det oss som medborgare? Att ständigt ställa frågan vilken funktion högre utbildning och forskning har i vårt samhälle är ett demokratiskt ansvar. Jämställdhet är inte ett problem som ska lösas utan en aldrig avslutad utmaning som för både oss, högre utbildning och och samhället i stort framåt. Det är en process vi måste hålla igång, ständigt. Och det är en process som leder till ny kunskap - allt det universitet och högre utbildning idealt handlar om. A.O.

Vems drömmar uppfylls på våra framtida universitet?

Professor Fatma Gök, Bogazivi University, Istanbul, Turkiet (på bilden t.h.), betonade att det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv på de komplicerade frågorna i sin föreläsning: "Women in Higher Education: Whose Dreams are Fulfilled". Även hon tog avstamp i den egna erfarenheten och berättade sin resa från byn i Turkiet till universitetsstudier i New York, USA. Vems drömmar är det som uppfylls på universiteten, undrade Fatma Gök, och betonade att de kvinnor som inte fick möjlighet att lära sig läsa eller skriva som barn (som hennes mor), kan drömma högre studier för sina döttrar - men inte för sig själva. Hur påverkar det deras liv? Hur påverkar det samhället?

Dr Solveig Bergman, föreståndare för NIKK, Norge, berörde problematiken -men från ett annat håll i sin föreläsning: "Elites, excellence and equal opportunities: Gender and power in Academia". Hur kan feminister agera i denna värld där excellence och elitism är grundläggande värden?

Professor Louise Morley, Centre for Higher education and equity research (CHEER), University of Sussex, UK (på bilden t.h.), knöt ihop konferensen med sin föreläsning: "Imagining the university of the future". Honm betonade det betydeslefulla i att ständigt ifrågasatt vad det har för betydelse för våra samhällen och demokratin att högre utbildning har en historia totalt präglad av ojämlikhet, elitism och uteslutning. Trots detta finns det en utpräglad nostaligi, en sorg över att något väsentligt gått förlorat i dagens högre utbildning. Vad beror detta på? Hur kan vi föreställa oss ett annat, mer jämlikt, blandat, demokratiskt universitet? Och hur kan vi arbeta mot dessa mål? A.O.

Jämipanel: Mainstreaming Gender Knowledge for Gender Equality in Higher Education

Jämi hade bjudit in representanter från Delegationen för jämställdhet i högskolan samt Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet till en panel på konferensen på Stockholms universitet 5-8 augusti. Panelen ingick i streamen "Challenges for the future" och sessionen samlade ett 20-tal deltagare från olika länder.

På bilden ovan syns Malin Wreder, utredningssekreterare i delegationen och Pontus Ringborg, huvudsekreterare i delegationen tillsammans med Lars Jalmert, värd för konferensen. Till höger Elisabeth Samuelsson, koordinator Forum, samt Renée Frangeur, lektor vid Forum. I panelen från Jämi och Nationella sekretariatet för genusforskning deltog Annika Olsson och Camilla Norrbin. A.O.

Feministiska interventioner och män i akademin

Professor Maud Eduards, statsveten-skapliga institutionen vid Stockholms universitet var konferensens första keynote speaker. Hon inledde med att tala utifrån rubriken

"Feminist Interventions, Gender Equality and Academic Resistance - A Swedish Political History", och återgav förändringarna inom akademin från 1975 och framåt med nedslag i symboliskt viktiga skeenden, som Forumbildningarna och Thamreformen. Föreläsningen betonade relationen mellan det akademiska och det politiska fältet, och det problematiska med akademins autonomiideal: "the academy is the perfect place for power laundry", där makt omvandlas till kunskap, menade Eduards.

Professor Jeff Hearn, Tema genus Linköpings universitet, University of Huddersfield UK och Hanken School of Economics, Finland, inledde konferensens andra dag med att tala om män i akademin: "Reflecting on men and gender relations in academia: Why bother? Who cares?" Föreläsningen tog avstamp i Hearns erfarenheter av att inleda sin högre utbildning i en miljö enbart bestående av män (1960-talets England) och arbetade sig fram genom historien till dagens situation där praktiken att nämna männen fortfarande inte slagit igenom. A.O.

Internationell konferens om jämställdhet i akademin

Den 5-8 augusti samlades omkring 250 deltagare på 6th European Conference on Gender Equality in Higher Education på Stockholms universitet för att diskutera jämställdhet i akademin. Temat för detta års konferens var Changing the Gender Order. Konferensdeltagarna hälsades välkomna av Lars Jalmert, ordförande för Stockholms universitets jämställdhetskommittée som stod som värd för arrangemanget. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, och Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket, invigningstalade. Jämi var på plats. A.O.

Är Almedalen jämställdhetsintegrerat?

Är Almedalen jämställdhetsintegrerat? Svaret på frågan måste efter detta Jämis första deltagande på veckan bli: vet inte. Skulle vi kunna svara på frågan hade det varit nödvändigt att delta i varje seminarium, varje debatt och mingel eftersom det är vad jämställdhetsintegrering handlar om: att jämställdhet diskuteras, eller på något vis blir synligt i alla diskussioner/verksamheter. Inte att det är en fråga som främst är relevant för de som arbetar med jämställdhet. Jämi har dock paradoxalt nog främst deltagit i seminarier som på olika vis exlipicit berört frågor om jämställldhet (här är vi ju inte ensamma, alla bevakar ju sina områden), vilket gör det extra problematiskt att uttala sig om frågan - men ska man gå efter den egna erfarenheten blir svaret på frågan: nej, Almedalen är inte jämställdhetsintegrerat. Frågorna diskuteras främst när rubriken lyder jämställdhet, och inte när den lyder arbetsmarknad eller hållbarhet eller situationen i skolan. A.O.

Jämställdhet - roligt och effektivt

Olika jämställdhetskonsulter som tillsammans driver sajten Allt om jämställdhet ville på ett seminarium i Almedalen visa att jämställdhetsarbete kan vara roligt, effektivt och konkret. A.O.

Jämställdhet i konsten - funkar inte

Vanja Hermele har på uppdrag av KRO undersökt hur jämställd den svenska konsten/konstlivet är - eller som Hermele själv skriver i inledningen till boken Konsten - så funkar det (inte) som är resultatet av uppdraget: "vad hindrar konsten från att bli jämställd?" Enligt Hermele går det att dela in argumenten som visar på orsakerna till varför det går så trögt för jämställdheten i denna sfär i tre olika grupper: 1) Konst har inte med jämställdhet att göra, 2) Det är någon annans ansvar - har inte med mig/oss att göra, 3) Både infrastruktur och konstliv tar hand om männen. Debatten berörde de flesta av dessa områden och visade tydligt på behovet att alltid tala om jämställdhet som både ett mål i sig och som något som faktiskt har effekter också på själva verksamheten - just i detta fall konsten. Vad är det för konst som produceras i det fält där många säger sig vara ointresserade av frågor som rör jämställdhet? Varför är inte jämställdhet en fråga för konsten, i konsten, genom konsten? Vilken funktion har konsten? Vad är konst? Vem är/kan vara konstnär? Och inte minst - vad är kvalitet?A.O.

Outnyttjad styrelsekraft ska få extra skjuts

Styrelsekraft - det nationella styrelseprogrammet som drivs av Almi Företagspartner på uppdrag av regeringen och som ger 200 utvalda kvinnor att delta i ett ettårigt program med utbildning, mentorer och nätverksträffar bjöd in till seminarium i Almedalen. 1400 kvinnor hade sökt till de 200 platserna och mycket av diskussionen kom att kretsa kring urvalsprocess och nyttan med programmet, men också hur man skulle ta till vara den stora kraft som inte fick plats i programmet. Just de sökande kvinnornas kapacitet och kompetens var något som juryn förvånats över, vilket fick flera i publiken att förvånas i sin tur. Eftersom ett återkommande argument i diskussionen kring frånvaron av kvinnor i styrelser är just bristen på kompetenta kvinnor är det extra viktigt att ta tillvara på alla dessa både kompetenta och intresserade kvinnor man nu fått kontakt med, menade många. Det är ju inte bristen på kompetenta kvinnor som är problemet. A.O.

Kvinnokonventionen 30 år

Unifem och Kvinna till Kvinna var två organisationer med jämställdhet på agendan som fanns ute på Visbys gator under Almedalsveckan och uppmärksammade att Kvinnokonventionen nu firar 30 år. Kvinnokonventionen är den svenska översättningen av det som på engelska går under förkortningen CEDAW (Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination Against Women) och som innefattar 30 artiklar som både definierar vad som är diskriminering och vad stater bör göra för att se till att kvinnor inte diskrimineras. A.O.

Mingel för jämställdhet i Visby

Samtalet fortsatte efter seminariet - mingel i trädgård i Kilgränd. A.O.

Nyttan med jämställdhetsintegrering

diskuterades på vårt välbesökta seminarium (80 personer i ett rum för 50!). Att jämställdhetsintegrera är att ständigt arbeta för ett mer jämställt och hållbart samhälle: det handlar om att värna mänskliga rättigheter, att arbeta för bättre kvalitet i all verksamhet, att ta till vara både mänskliga och ekonomiska resurser, att värna skattebetalarnas pengar och möta alla medborgares behov... ett ständigt pågående arbete och samtal. A.O.

Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhet, jämställdhetsintegrering, almedalen

Jämi i Almedalen

Jämi var i Almedalen för att diskutera jämställdhetsintegrering - både genom eget evenemang och genom att ta del av veckans stora utbud seminarier, debatter och möten av olika slag.

Tillsammans med SKL, Vinnova och Temagrupp Likabehandling, ESF (på bilden samlade till överläggningar inför det kommande Almedalsevenemanget ) presenterade vi vår gemensamma satsning på en Kunskapsportal kring just jämställdhetsintegrering: Jämställ.nu - som lanseras i höst och bjöd in till seminarium under rubriken: Jämställdhetsintegrering - till vilken nytta? Erfarenheter och framtidsspaningar. A.O.